Moderaterna
Riksdagens många konservativa grupper bildade 1904 Allmänna valmansförbundet. Då stod framför allt rösträtts- och försvarsfrågan i centrum. Partiet, eller valorganisationen som det egentligen var, ledde den regering som i början av seklet genomförde en rösträttsreform, men rösträtten gällde då bara män och var kopplad till ekonomisk ställning. Partiet accepterade den allmänna och lika rösträtten och parlamentarismen först efter första världskriget. 1938 grundades Högerpartiet som 1969 blev Moderata samlingspartiet.
De konservativa ledde regeringen från 1906-1911 och 1928-1930. Därefter dröjde det till 1976 (bortsett från samlingsregeringen under andra världskriget) innan Moderaterna återkom i regeringsställning, då tillsammans med Centerpartiet och Folkpartiet under ledning av Centerledaren Thorbjörn Fälldin.
1991 blev Moderatledaren Carl Bildt statsminister i en fyrpartiregering med C, FP och KD. Inför valet hade Moderaterna tillsammans med Folkpartiet lanserat valplattformen ”Ny start för Sverige”. Moderaterna gjorde ett bra valresultat 1994, men förlorade ändå regeringsmakten. Partiledarskapet togs 1999 över av Bo Lundgren, som dock tvingades lämna sin post efter det katastrofala valresultatet 2002. En av orsakerna till valförlusten var det så kallade ”valstugereportaget” i SVT:s Uppdrag Granskning där moderater avslöjades med rasistiska uttalanden. Se klipp här på Youtube.
Efter Bo Lundgren blev Fredrik Reinfeldt partiledare 2003. Han drev snabbt igenom förändringar av Moderaternas politik och var drivande i bildandet av ”Allians för Sverige” tillsammans med C, FP och KD. Det ledde till succé för Moderaterna i valet 2006 och regeringsskifte.
Antal riksdagsledamöter: 97.
Ulf Aipel
Källa: DN
